Om De Gav Mig En Diagnos
Stämningen blev tryckt då herrskap och gäster hade lämnat rummet. Lufttätheten mellan de båda som fortfarande satt kvar bildade nära nog vattendroppar på blomvasen av glas på bordet. Fru Gräddelin till Rosenqvist i den nästintill utnötta fåtöljen på andra sidan salongen; “Jag kan inte osjälviskt dela med mig utan att få något tillbaka. Hur mycket jag än behöver dig så är det i längden omöjligt. Hellre väljer jag ensamhet än lögnen du serverar mig.” I ett andetag hade hon delgett sina tankar. Igen för kanske sista gången. Rosenqvist tittar sorgmodigt tillbaka på fru Gräddelin och svarar; “Jag önskar de gav mig en diagnos som kunde förklara varför mitt hjärta inte räcker till för två världar.”
Utforska inlägg i samma kategori: Uncategorized
